Vår kandidatuppsats handlar om användning och utveckling av Kustpilens biljettautomat. Vi har, genom Etnografiska metoder, studerat hur människor använder sig av biljettautomaten vid köp av en tågbiljett. För att generera designidéer och utveckla vårt designförslag har vi utgått från dessa studier. Vi har sett hur viktigt det är för användarna att få feedback på utförda handlingar. Biljettautomatens design är viktig för att uppmana kunderna till rätt användning..

Vår kandidatuppsats handlar om användning och utveckling av Kustpilens biljettautomat. Vi har, genom Etnografiska metoder, studerat hur människor använder sig av biljettautomaten vid köp av en tågbiljett. För att generera designidéer och utveckla vårt designförslag har vi utgått från dessa studier. Vi har sett hur viktigt det är för användarna att få feedback på utförda handlingar. Biljettautomatens design är viktig för att uppmana kunderna till rätt användning.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Den här uppsatsen handlar om bildreportage på morgontidningar, hur förutsättningarna och möjligheterna ser ut. Jag har kommit fram till att förutsättningarna inte är de bästa, men att möjligheterna finns. För att komma till denna slutsats har jag intervjuat fotografer på en morgontidning och även morgontidningens nyhetschef. Uppsatsen går in på hur en vanlig dag ser ut för fotograferna genom etnografiska observationer och visuella studier och svarar på frågan: Vad är ett bildreportage?.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Denna rapport behandlar en fältstudie genomförd på en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning på konceptuell nivå arbetas fram. Metoder och synsätt för fältstudien beskrivs samt relationer till forskningsområden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en åldrande personalkår där kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt på önskelistan hos personalen.

Syftet med denna projektredogörelse är att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande påverkar lärandet. Gestaltningen är en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska läroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehåll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska läromedel men även synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sätter jag huvudämnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lärandet. Både gestaltning och projektredogörelse är grundade på Etnografiska metoder där jag både observerade och deltog i elever och lärares arbete av projektet under våren 2008..

Denna rapport behandlar en fältstudie genomförd på en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning på konceptuell nivå arbetas fram. Metoder och synsätt för fältstudien beskrivs samt relationer till forskningsområden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en åldrande personalkår där kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt på önskelistan hos personalen.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 år) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier på Facebook. Interaktionen har under en och en halv månads tid observerats nät-etnografiskt och jämförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mänskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förändrade möjligheter till själviscensättning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgående och exemplarisk social jargong är ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan härledas till Facebooks potential att upprätthålla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala värden.

Att arbeta ämnesintegrerat med matematikEn studie kring lärares syn på ämnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lärare såg på ämnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes några lärares syn på ämnesintegrerad undervisning. För att försöka förstå och beskriva respondenternas vardag användes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som användes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lärare kände att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förståelse för hur de praktiskt kan använda matematiska verktyg och begrepp.

The aim of this thesis is to examine information behavioursamongst a group of social anthropologists. The thesis alsohas a special focus on issues concerning information andinformation behaviour during periods of ethnographicfieldwork. As a empirical foundation for this studyinterviews where made between may ? september in 2011with seven social anthropologists active at a swedishuniversity. The results from the conducted interviews areanalysed with the theoretical framework of the informationbehaviour theory as presented by T.D Wilson.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 år) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier på Facebook. Interaktionen har under en och en halv månads tid observerats nät-etnografiskt och jämförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mänskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förändrade möjligheter till själviscensättning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgående och exemplarisk social jargong är ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan härledas till Facebooks potential att upprätthålla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala värden.

Den här rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, på Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men även hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbättra denna. Anledningen är att distansutbildningar idag är ett utvecklingsområde där det ständigt händer nya saker. Distansutbildning är kanske på väg att revolutionera sättet på vilket vi idag bedriver utbildning, både i grundskolan och upp till högskola/universitet.Uppdraget kommer från lärarna på IKD som känner att de vill förbättra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjälp av etnografiska studier där undervisning observerades och lärare intervjuades.